Äntligen börjar en föreläsning som jag har jobbat på länge att ta form: “Migration ur ett livsperspektiv”. Den innehåller exempel på vad flykt och migration gör med människan i olika faser av livet, från nyfödd och uppvuxen i Sverige, till åldrande och i behov av äldreomsorg. Den handlar om den unga vuxna som lämnar livsomständigheterna i uppväxtlandet för att skapa ett nytt liv i Sverige, och om de åldrande föräldrarna som kommer som anhöriginvandrare. Den tar upp de unga barnen som plötsligt börjar skolan på ett nytt språk, och den förälskade partnern som flyttar med sin stora kärlek till ett land de inte har någon annan koppling till. Den behandlar ämnena “mellanförskap”, “utanförskap” och “andra generationens invandrare”.
Mångkulturellt samhälle
Nyligen slogs nyheten om att Sverige har blivit ett av världens största invandrarland upp i medierna – Sverige har idag över 2 miljoner invånare som är födda utomlands. Cirka var femte person. Lägg därtill alla invånare med det som statistiken kallar “utländsk bakgrund”, det vill säga inrikes födda av två utrikes födda föräldrar” så är vi uppe i var fjärde person, och lägger vi till dem med en utrikes född förälder så ökar antalet individer ännu mer, till ca en tredjedel. Det svenska samhället är idag mycket kulturellt heterogent.
En livslång relation
Efter att ha jobbat mycket med migration och kulturfrågor både som klinisk psykolog och författare har jag kommit fram till att migration behöver förstås som en utvecklingslinje, ett stort tema som individen på olika sätt “håller på med” genom livet. Det är inte något man blir klar med på samma sätt som man kan bli kvitt ett problem eller färdig med en uppgift. Det är snarare som en relation som alltid kommer att påverka en.
Hur påverkas vi?
Föreläsningen belyser denna relation och detta livstema, och hur det påverkar individen psykologiskt. Syftet är att ge ökad förståelse för migration som en del av livet som påverkar en stor del av befolkningen. Vad gör migrationserfarenheten med oss människor? Genom exempel åskådliggörs processen från vagga till grav, från flykt/flytt till tredje generationen, dvs barnbarnen. Vilka frågor aktualiseras hos skolbarnet? Vid familjebildning? I medelåldern? När någon dör? Och så vidare.
Forskning blandas med kliniska fall samt exempel från konst och populärkultur. Som vanligt välkomnar jag specifika frågeställningar från uppdragsgivare inför föreläsningar – då blir nämligen diskussioner och eventuella övningar riktigt, riktigt bra, och relevansen för just den publiken optimal. Läs mer om föreläsningen här!
Tveka inte att höra av dig till minna@exvis.se för att boka föreläsningen inför 2020!
Bästa hälsningar
Minna