Existentiell handledning

Existentiell handledning

I arbetsvardagen finns inte alltid utrymme för reflektion. För den enskilda medarbetaren är det ofta en trygghet att veta att “det kommer ett tillfälle då jag kan reflektera över det som hände, vad det väckte och vad jag kan lära mig av det”.

Existentiell handledning höjer kompetensen beträffande existentiella frågor och ger utrymme att reflektera över hur man i yrkesrollen kan möta dem.

Reflektion och utveckling

Handledning ger medarbetare ett reflektionsutrymme som många gånger inte finns i vardagen. Både arbetet (möten med patienter, samarbete med kollegor) och den egna yrkesutövningen (den egna personen och utvecklingen i yrkesrollen) ryms i handledningssamtalen.

Existentiell handledning är inte metodhandledning, utan snarare ett tillfälle att zooma ut från metoden och sätta arbetet i ett större livsperspektiv. Detta metodöverskridande arbetssätt passar för den som arbetar terapeutiskt, vårdande eller rådgivande. En viktig del av handledningen är att erbjuda den/de handledda möjlighet att återfå vitalitet, nyfikenhet och perspektiv på det de gör. Den egna utvecklingen som människa är en viktig del av att känna mening och lust i arbetet, varför den också är en viktig del av handledningen. 

Existentiell handledning passar särskilt bra i verksamheter där frågor om mening, livskvalitet, riktning i livet, förändringar, autenticitet, avslut eller död aktualiseras, eller där medarbetarna möter kriser, människor i utveckling och svåra livsöden. 

Handledning leder till:

• Kompetensutveckling
• Praktisk kunskap
• Bearbetning av svåra situationer 
• Reflektion (en möjlighet att vända och vrida på det man varit med om)
• Utveckling i yrkesrollen 
• Ökad självkännedom 
• Stöd i att handskas med egna och andras känslor
• Minskad risk för empatitrötthet och utmattning
• Få hjälp att hitta andra sätt
• Större arbetstillfredsställelse 
• Ökad samhörighet på arbetsplatsen
• Kvalitetsförbättring av verksamheten