“If you wish to see the truth, then hold no opinions for or against anything. To set up what you like against what you dislike is the disease of the mind… Do not search for the truth; only cease to cherish opinions.”
– Seng-tsan, 700-talet
Det här citatet har länge varit något av en slogan på min hemsida. Då och då återvänder jag till det och ställer mig frågan om det fortfarande är relevant, eller om det är dags att byta ut det. Men hittills har jag alltid landat i samma sak: Det här citatet sammanfattar fortfarande det jag vill förmedla på ett kärnfullt sätt -nämligen, att inte tydligt stå för något enskilt eller väldefinierat.
Det låter kanske märkligt.
För visst är det viktigt att vi människor bildar oss uppfattningar, att vi reflekterar kring vad vi värderar som rätt, gott och meningsfullt. Att ta ställning och förhålla sig aktivt till världen är en viktig del av ett rikt, medvetet liv. Men för mig handlar citatet inte om att aldrig tycka något, eller om att vara passiv. Det handlar snarare om hur vi håller våra åsikter – om att hålla dem med en lätt hand.
För vad händer om vi håller dem för hårt? Det är då vi slutar lyssna, då vi hamnar i konflikt så snart någon tycker annorlunda. Det är då vi dömer oss själva för tankar, känslor eller egenskaper som inte stämmer överens med vår självbild. Vi kanske till exempel ser oss själva som “en sådan som alltid är ansvarstagande”, och missar att den självbilden faktiskt skapar onödigt lidande – eller att den inte är hela sanningen om oss.
Citatet påminner mig om att det finns en slags sanning bakom alla våra föreställningar.
En sanning som inte behöver försvaras eller bevisas, men som går att ana när vi släpper taget om de tankar och berättelser vi klamrar oss fast vid.
Att praktisera det här är inte alltid lätt. Vi är präglade att tro på åsikter, identiteter, vetenskap, fakta. Och det behöver vi också göra, men samtidigt kan våra starkaste övertygelser ibland stå i vägen för vår upplevelse av verkligheten, eller för vårt och andras välmående.
Så jag lämnar dig med en fråga: Finns det någon åsikt du håller särskilt hårt i just nu?
Och vad skulle hända – i dig, i dina relationer, i livet – om du vågade släppa taget, bara lite grann?
/Maria